Att fylla på ett halvfullt vattenglas på 70 minuter

Satan vad jag har varit frustrerad på sistone. Frustrerad på massor av saker och händelser. Jag har inte alls lyckats se saker och ting från den ljusa sidan och alltför många av mina vattenglas har varit halvfulla. Min stresshantering har varit usel och det har inte krävts mycket för att jag ska upp och känna på det ”röda fältet”.

Det är så klart mycket tröttsamt att vara frustrerad och stressad när så mycket i mitt liv är så bra. Först och främst har ju lilla Viggo anslutit till familjen. En familj som jag älskar massor och är både frisk och stark. På det kommersiella planet går det också bra, nu med nytt drömjobb som hägrar direkt efter att min älskade fru Åsa, Viggo och jag kommer hem från vår solsemester på Mallorca.

Ja ni hör, det är inte direkt synd om mig. Och ändå har jag inte känt mig på topp. Snacka om bortskämd.

Men det är svårt att lura knoppen. Fysiska små motgångar har satt sig i min knopp och påverkat mig alltför mycket uppenbarligen.

Till exempel har jag under året sett fram emot att springa Ultravasan. Ultravasan gav jag upp i maj när jag inte kunde ta ett enda löpsteg utan att det gjorde ont. Ingen direkt skada diagnostiserad, utan det gjorde bara ont och det var tungt. Trots det hade jag släpat mig runt 30-km pass efter 30-km pass och jag blev bara mer och mer deppig. Till slut tog jag beslutet att skita i Ultran och ta det något annat år. Kanske. Det tog hårt. ”Vad är jag för vekling som inte kan springa vasan?”, är exempel på tankar som inte direkt lyft mig under sommaren.

Sommaren blev inte så full av löp som jag trott utan träningsmängden sjönk drastiskt samtidigt som viktkurvan pekade svagt uppåt.

Men vila är bra för kroppen, det är det inget snack om. I augusti när jag började springa igen kändes det bra i fötter och ben. Men inte så bra i knoppen, eftersom formen var si så där (usel). När jag dessutom drabbades av en treveckors förkylning som jag bara trodde fanns på film så var botten nådd. För knoppen alltså.

När fanskapet till förkylning var borta så var det dags att ta tag i bitarna. Den här gången med en plan. På en föreläsning för ett tag sedan så var en kille från Polar på plats och snackade pulsträning. Jag har testat pulsträning tidigare och haft bra resultat. Efter föreläsningen bestämde jag mig för att åka hem och börja pulsträna. Min start blev att springa så pass lugnt och stilla att jag höll mig i pulszon två. Där bygger jag uthållighet och förbereder kroppen att successivt kunna träna mer löpmängd. Så har jag hållit på ett par veckor nu.

Idag var det dags att dra ut på ett mer intensivt pass och jag hade planerat in 2 x 5 backrusher i mitten av passet. När jag väl kom dit var jag toktaggad och hade riktigt bra fart uppför backen. Vilken lycka!

Joggen hem gick i pulszon två och jag gav mig därmed en föredömlig nedjogg och chans till att lyssna på kroppen. Ingen smärta någonstans. Pulsen sjönk stadigt och fint ned till rätt nivåer på inte alls så lång tid efter avslutad rush. Jag kände mig som en löpare igen. Stark. Frisk.

Men det häftigaste är effekten efter ett sådant pass. Inte bara att man är skönt trött i kroppen, utan effekterna som kommer till knoppen. Jag hör liksom fågelkvittret igen. Solen värmer lite extra och helt plötsligt känns det inte så jobbigt att jag måste förbi ICA och handla lite middag. Åsa måste bli fundersam varför jag är så kramsugen efter ett löppass (jag är inte så kramvänlig i svettiga löpkläder dock…) och hunden Bosse såg nästan rädd ut när jag blev så väldans glad att se honom när jag kom hem.

Det förbannade halvtomma glashelvetet, ser ju nu nästan glimrande halvfullt ut.

Vi har alla våra knep och knåp för att fylla på glaset så klart. Jag vet i alla fall vad som fungerar för mig.

Patrik

Kort ”dagen-efter-rapport”

Ni kanske vet hur det brukar kännas dagen efter.

Dagen efter ett långt löppass alltså.

Jag kan konstatera 4 saker utifrån gårdagens löppass plus återhämtningen:

  1. ICEBUGS sliter HÅRT på kroppen vid långpass. Enda känningen jag har efter passet är i hälarna som ömmar. Jag får ofta ömmande hälar efter att jag sprungit i mina ICEBUGS och det blir värre ju längre jag springer. Härmed är det bestämt att jag inte springer mer långa pass med dessa skor. De får duga vid t ex backträning i halt underlag, annars får de stå kvar i garderoben.
  2. Vikten av att dricka bra under löpet är superviktigt för återhämtningen. I och med att jag fyllde på vartefter under löpet så kände jag mig pigg hela vägen och pigg efter målgång. Regeln säger ”dricker du först du blir törstig dricker du försent” stämmer bra. Bestäm att du ska zippa lite dryck vad 20:e minut eller så, så blir det bra.
  3. Proteinintag direkt efter löpet hjälper återhämtningen. Både Tobias och jag känner att vårt direkta proteinintag efter målgång snabbat på vår återhämtning. Benen känns helt ok och det beror antagligen på att nedbrytningen av musklerna bröts till uppbyggnad snabbare än vad de gjort om vi inte tagit extra protein. Bra kvitto på att saker och ting fungerar. Tobias köpte 750 g MyWhey Päronsplitt idag. (Det är dessutom något av det godaste Tobias druckit enligt hans utsago!)
  4. Min ryggsäck med vätskeblåsor satt perfekt! De dubbla blåsorna tror jag också blir en succé. Vatten i ena och sportdryck i andra! SMART!

Jag ser fram emot Ultravasan. Känns bra att vara igång ”på riktigt” med träningen nu.

Kör hårt!

Patrik

Känslan av kvalitet – vi älskar den!

På vissa sätt är vi säkert rätt komplicerade. Men på ett sätt är vi enklast i världen: Vi tycker om kvalitet. Stöter vi på en produkt av bra kvalitet är det mycket stor chans att vi till slut köper den. Oavsett graden av behov vilket ibland gör att vi har suveräna kvalitetsprylar som bara ligger oanvänt. Ett exempel är en Timelapse-kamera som jag helt enkelt var tvungen att ha för ett år sedan. Två dagars leveranstid kändes som en helt evighet. Pinsamt nog har jag inte packat upp den ur kartongen ännu.

Men nu har vi hittat en kvalitetsprodukt som jag är säker på att vi kommer använda oss av dagligen. Vi har under en rätt lång tid dagligen tagit kosttillskott i form av en kapsel Omega-3, en kapsel magnesium och en kapsel D-vitamin. Varje morgon så sitter vi vid frukosten och delar ut kapslar ur tre olika burkar.

För ett par veckor sedan kom vi i kontakt med ett företag som heter PurePharma från Danmark. De har ett tänk som passar utmärkt enligt de kvalitetskrav vi har för de produkter vi säljer i vår webbutik www.smartatillskott.se.

När vi dessutom såg att de hade produkten PurePharma 3 var vi sålda. Ett paket som innehåller en månadsranson av just omega-3, magnesium och D-vitamin!

Idag fick vi första leveransen från PurePharma. Känslan av kvalitet när vi öppnade kartongen var massiv. Ända ner till förpackningen har de lyckats förmedla känslan av att det här är något extra.

Vi är spända att prova produkten nu. Vi älskar kvalitet.

Ha en trevlig kväll!

Patrik

 

Nej jag måste inte träna – jag tränar för att jag mår så bra av det.

Jag verkligen älskar att hänga nere på gymmet SMART Hälsa. Atmosfären som skapas av alla de fantastiska medlemmarna är helt oslagbar och ger mig massor med glädje och energi. (Om ni någonsin har sett TV-serien ”Cheers”: SMART Hälsa är mitt ”Cheers”!)

I torsdags kväll så var jag på plats för lite lätt träning. I och med bloggen så vet några medlemmar om att jag gjort illa handen tidigare i veckan så några frågar snällt hur det är med mig.

Ett par av de medlemmar som följer bloggen och därmed vet, två suveränt trevliga damer, kliver sedan in genom dörren och pekar på mig och säger något i stil med ”Säg inte att du ska träna redan! Du är ju skadad.” I all välmening. De vill inte att jag ska göra mig illa. 🙂

Jag förklarar att det känns mycket bättre och att jag ska försöka att inte belasta just där jag skadade mig.

Då säger en av de här suveränt trevliga damerna ”erkänn nu, du MÅSTE träna. Du kan inte låta bli!”.

Nja säger jag. Jag måste inte. Men jag vill.

Häromdagen hade vi en diskussion om det här hemma. Jag försökte förklara för Åsa vad träning betyder för mig. Det kanske blir lite snurrigt och intensivt när jag försöker sätta ord på det och efter 3 minuters monolog som innehåller en massa fina ord (vissa ord återkommer säkert både tre och fyra gånger) så stoppar jag mig själv och säger helt enkelt: Träning får mig bara att må så bra.

Jag mår inte dåligt annars. Men jag mår ännu bättre när jag får min träning.

Det har funnits perioder i mitt liv då jag absolut inte var någon tränande person. Jag kom ifrån träningen under ett antal år och glömde bort hur viktig träningen är för mitt välbefinnande.

Nu känns det helt främmande med ett liv utan träning och motion.

Träningen gör mig friskare, gladare, kraftfullare. Jag orkar helt enkelt ta för mig mer av vad livet erbjuder. Det vill jag aldrig ändra på.

Sammanfattningsvis: Nej jag måste inte träna. Men jag kan inte låta bli när jag mår så bra av det.

Patrik

En utmaning för en som har svårt att sitta still!

Jag rör gärna på mig.

I dag har jag en riktig mastodontdag framför mig i bilen. Närmre 100 mil blir det på min miniturné. Det är mitt ”vanliga” jobb som egen företagare och retailkonsult som för mig ut på vägarna. Jag har egentligen inget problem med att köra bil långt. Jag gillar att köra bil. Däremot kan jag tycka att det är jobbigt att sitta still så länge.

Det gäller att göra det bästa av tiden. Använda tiden effektivt och göra det till något positivt. Min strategi för att göra dagen bra är att lyssna på Håkan Hellström. Han kanske inte sjunger bäst i världen och han kanske inte får ihop texten i alla låtar, men ändå så är han för jäkla bra att lyssna på i bilen! Så nu kopplar jag upp WiMP, lägger till Håkans alla låtar i spellistan (Första låt ut är ”17 år”) och sen kör jag.

Första stopp Lidköping!

Ha en bra dag alla.

Patrik

Gör ett val!

Kan du välja att må bra?
Det är vår fasta övertygelse, att vi kan välja att må bra. Självklart kan slumpen ibland spela oss ett spratt, men fallen är sällsynta. Så länge vi skapar förutsättningar för oss själva, gör val som stärker och skapar välbefinnande så kommer vi också öka våra förutsättningar för ett friskt och kvalitativt liv.

Vilka val är rätt?
Det är förstås olika från individ till individ. Den vägen vi väljer behöver inte vara vägen du väljer. Det viktigaste, hävdar vi, är att du gör ett aktivt val och att du prioriterar det som känns viktigt för dig och ditt välbefinnande.

Det vi vill, är att öka medvetenheten om vad som är bra och hälsosamt, så att du lättare kan göra val baserade på kunskap, så att vägen du väljer tar dig dit du tänkt dig. För inte vill vi lämna så stora livsavgörande val åt slumpen?

Det vi vill uppmana till är alltså att du du väljer varje dag.
Att välja rostmackor med marmelad är alltså helt ok om du har gjort ett aktivt val och samtidigt är medveten om de eventuellt långsiktiga konsekvenserna. Det vore synd, tycker vi, att senare i livet vakna upp, inte må bra och ångra sig. Eller ännu värre, att i okunskap tro att vi gjort hälsosamma val under livet.

Att åka med, välja det som finns lättillgängligt, eller att haka på andras val ser vi som ett inaktivt val.

Vad är viktigt för dig?
Gör att aktivt val!

Åsa och Patrik