Ta vara på magiska morgonstunder

Magiskt – så känns det nästa att kliva ut i lugnet strax innan kl sex. Fåglarna kvittrar, enstaka bilar passerar, annars är det bara ett stort lugn runt om mig.

Dofterna på morgonen är fantastiska och blir till en bonus för att jag pallrat mig upp så pass tidigt.

Vacker sommarmorgon!
 
Men det är inte för fågelkvittret eller det vackra jag tar mig upp så tidigt en ledig dag. Det är för min tränings skull. Den enda tiden då jag säkert vet att jag kan få till träning är på morgonen. Resten av dagen går ju åt ändå så att säga.

Jag är fortfarande inne i någon typ av löprehab där jag försöker renovera min löpning. Det känns bättre och bättre, men lyckas ändå stå emot lusten att trycka på rejält. Trycka på rejält gör jag på gymmet istället. Just nu.

Ett lugnt och fint lågintensivt löppass är jag ute efter och det är precis det jag får. Milen runt timmen är målet och så blir det.

Väl hemma är det tid för frukost. Jag serverar mig och Åsa stekta ägg med bacon och broccoli. Till det en god Cortado.   

 Nu är jag redo för dagen och behöver inte stressa för att få till en lucka för träning. Redan kirrat!

Ha en fin och härlig lång dag!

Patrik

Källkritik Olga Rönnberg, källkritik!

Av någon anledning, som jag inte riktigt vet, följer jag Mamma Fitness (Olga Rönnberg) på Facebook. Det är både intressant och frustrerande att se vad mediapersonligheter publicerar offentligt utan att granska källkritiken.

Idag, dök Olga upp i mitt flöde efter att ha delat följande länk från Expressen. Men vet ni vad som saknas i artikeln?
Det saknas en källa. Varför hänvisar inte Expressen till en källa när de skriver en artikel? Kan det bero på att det inte finns någon? Har de även denna gång vänt kappan dit lösnummervindarna blåser? Jag antar det. Men vet ni var jag bli upprörd över? Jag blir upprörd över att en offentlig person som Olga, på fullt allvar, delar och sprider den på sin facebooksida utan att kunna svara för varifrån informationen kommer.

Jag tror också tyvärr, att majoriteten av oss, inte själva söker fakta i forskning utan hellre hakar på de lättdelade artiklarna på nätet. Vi har ett ansvar, tycker jag. Folk tror på det vi skriver.

Åsa kontrar
Om Expressen hade hänvisat till en tillförlitlig källa hade jag varit villig att söka vidare efter fler forskningar som bevisar samma sak. Expressen hänvisar inte till någon källa för det räcker inte med att det står i texten ”forskning visar”. De kan vem som helst säga eller skriva. Egna efterforskningar på PubMed har inte heller gett resultat vad gäller chiafröets fettbildande egenskaper.

Chia är rikt på Alfaliponsyra (ALA). ALA är en kraftfull antioxidant som tar hand om fria radikaler och skyddar våra celler från oxidationsprocessen. ALA har också bevisat goda effekter på insulinresistens och fettsammansättning vilket förebygger diabetes och hjärtsjukdomar.

De goda fetterna i Chiafrön kommer osannolikt leda till övervikt. På senare tid har vi ju lyckats slå hål på bubblan kring fettbluffen. Fett är livsviktigt för vår överlevnad och förutom att fungera som en bra energikälla är det också en viktig beståndsdel i cellmembran och hjärnan innehåller mycket stora fettmängder. Brist på fett i cellerna ger sämre fungerande cellmembran.

Läs gärna mitt SMART-brev om fettbluffen.

Mitt råd till dig som läser vad folk delar: Tänk kritiskt och ta reda på om det verkligen kan stämma. Om du är minsta tveksam – Dela inte vidare. Tänk hur mycket osanning som sprids på Facebook för att folk inte riktigt läst igenom eller vet vad de delar.

För dig som många lyssnar på. Vad noga med vad du delar. Granska källor, leta om det finns fler källor som bevisar samma sak. Låt dig inte luras av ”forskning visar…”

Olga svarade på min kommentar i sin egen tråd: ”Vi på MF tror…”
Jag frågar mig: ”Vaddå tror? Dela inte sådant du tror. Ta reda på fakta.

Var inte rädd för fett, så länge du äter naturligt fett och undviker processande varianter som margariner behöver du inte vara orolig. Undvik då hellre sockerrika livsmedel.

Du ska välja vad du delar. Är du enig med mig vad gäller detta inlägg – dela gärna 🙂

Kör hårt!
Åsa

PS Jag bjuder på en källa:
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18492301

Ett tecken på att naturen belönar löparen – det gula guldet!

Så måste det ju vara. En ren belöning från naturen.

Som om inte hälsoeffekterna vore nog. Hälsovinsterna med löpning är fantastiskt för t ex konditionen och benstommen. Men det stoppar tydligen inte där…

Min lunch-löprunda igår förlöpte på stigar runt Nykvarn. Benen kändes pigga och hjärta – lungor likaså. Ett bra tempo från start och det kändes verkligen skönt att ta i lite extra.

Efter ca 2.5 km löpning så är jag ute på en minimal skogsstig som säkert bara används av mig, Åsa, samt ett gäng vildsvin. Det är halt efter allt regn och jag koncentrerar mig på att ge fasen i att halka. Det vore skapligt pinsamt att ramla igen och skada mig efter fadäsen i maj. Så blicken hölls stadigt ett par meter framför mig på stigen för att kunna planera vart jag skulle placera fossingarna.

Helt plötsligt ligger det gula guldet framför mig. En blek och grådassig dag förbyttes i mentalt solsken. Såg jag rätt? Kan det vara så mycket kantareller mitt på stigen? Japp. Jag såg rätt. Ett par löpsteg framåt visade på ännu större fyndigheter. Det såg ut som en våt dröm för kantarellälskaren.

Tankarna går fort i huvudet. Jag har ju fickor på löpshortsen. Kan jag plocka svampen och lägga dem i byxfickorna? Nej knappast. De mosas i fickorna och mängden kantarell var alltför stor för att rymmas i shortsens grunda fickor.

Jag tog ett snabbt beslut: Öka tempot på löpningen och springa jättefort hem till Åsa och be om förstärkning och några säckar för att därefter bege oss fort tillbaks till fyndigheten innan den försvann. Man vet aldrig när ett par hungriga vildsvin dyker upp.

Som en ivrig sjuårig pojke sprang jag ända in i köket och berättade om mitt fynd. Trots den exalterade situationen fann vi lugn nog för att hinna käka lunch innan vi drog iväg och skördade det gula guldet jag precis funnit.

Till slut kom vi tillbaks till stigen. Först trodde vi att det var just runt stigen kantarellerna frodades, men efter att ha tagit en sväng runt om så upptäckte vi att de fanns överallt. Vi har aldrig sett så mycket kantareller tidigare. Åsa och jag var överens om att tidigare i livet har vi varit glada om vi funnit gula kantareller som täcker en macka eller två. Nu hade vi svamp som räckte till ett par middagar plus perfekta lyxfrukostar.

Det var ett mycket nöjt och glatt par som spatserade runt i skogen och plockade kantareller. Vi sjöng hemmagjorda sånger om kantarellens förträfflighet. Mysig eftermiddagstimme i skogen.

Hem till jobb ett par timmar för att sedan börja rensa svamp. Det var ett större jobb än vi trott…

Men kantarellmiddag blev det! Fräst sidfläsk med spetskål, vid sidan av en hög kantareller, plus en bit mozarella smakade fantastiskt gott! Härligt med mat från naturen.

Jag ser det som ett tecken på att löpa ännu mera. Naturen gillar tydligen oss löpare. Just den här löparen älskar dessutom naturen. Snacka om matchning!

Se härliga kantarellbilder nedan.

Patrik

IMG_0237

IMG_0236

IMG_0238

IMG_0241

IMG_0242

IMG_0243

IMG_0244

IMG_0248

Bilden gör inte middagen rättvisa. Men gott var det

IMG_0240

Första lasset i påsen. Vi var överväldigade! Sedan hittade vi ca 4 gånger mer… 🙂

Rätt mat i naturen

Som du säkert redan lagt märke till har vi en del idéer för oss när det gäller kost. Igår på Alewalds köpte vi också med oss lite olika varianter av torkad mat. Det var en omöjlighet att hitta maträtter utan potatis, pasta, ris, bulgur eller cous cous.

Vi tog ändå med oss några för att prova, ett par maträtter med potatis, som vi tycker är aningen bättre än pasta. Det bästa vore förstås om vi kunde göra i ordning vår egen mat för att få med oss precis det vi vill ha med oss ut på fjället. Lite på skoj, tänkte jag att vi får väl börja torka vår egen mat.

Men vad tusan. I ett bokställ med böcker om vandringar runt om i världen stod också boken ”Torka mat” av Eric Tornblad.

Den tog vi. Nu ska vi bara hitta tiden för att börja torka vår egen mat. Tänk vilka variationer vi kan göra. Precis det vi vill ha med oss och precis det vi vill äta.

Jag har aldrig påstått att friluftsliv skulle vara ett intresse som inte kräver tid för planering och förberedelse.

Torka mat!
Åsa

Myter vi möter 2

Vi möter så mycket myter vad gäller mat. Vi fick också mycket respons på första blogginlägget ”Myter vi möter”. Därför fortsätter vi på temat men med nya myter förstås. Idag vill jag slå ett slag för att döda myten om kalorier.

I alldeles för många år har vi läst om kalorier (energi i maten). Vill du gå ner i vikt ska du minska intaget av kalorier. Vill du gå upp i vikt ska du öka intaget av kalorier. Jag gick själv på det.

Sanningen, mina vänner, är att om du äter den mat du är skapt för att ta hand om så behöver du aldrig bekymra dig om ditt kaloriintag. Din kropp kommer ta hand om näringsämnen och energi och göra sig av med överflöd. Kroppen kommer reglera det där helt utan din inblandning.

Kolhydrater blir blodsocker i kroppen och när halten blodsocker ökar utsöndras insulin. Insulinet ser till att transportera sockret från blodet till depåer i muskler och lever. Det är en bra funktion, tyvärr minskar insulinresistensen ju oftare detta sker och ju mer resistent du blir desto mer insulin krävs varje gång. Insulinresistens leder i förlängningen till diabetes. Insulinet är också ett anabolt hormon som i sig leder till att du lagrar på dig mer fett än du behöver.

Väljer du att gå ner i vikt genom att dra ner på kalorier (energi) finns risk att kroppen tror sig befinna sig i svält och förbränningen läggs på sparlåga. Maten du äter gör att cellernas funktion saktar ner istället för att gynna god funktion i dem. En kalorirestriktiv diet kommer inte fungera i längden och en dag återgår du till dina normala vanor, då med en kropp med lägre förbränning. Dina normala vanor kan då leda till en rejäl viktuppgång, större än den du förlorat i dieten och du väger plötsligt mer än tidigare.

Fel mat, eller skräpmat leder till mycket slaggprodukter i kroppen, vilket leder till en giftbelastning. När levern lagrat sig full kapslar kroppen in dessa gifter i fett för att skydda sig och inte släppa dessa fria.

Det är alltså inte totala mängden kalorier som bestämmer om du går upp eller ner i vikt utan helt och hållet vilken kvalitet det är på maten du stoppar i dig. Rätt mat ger kroppen rätt förutsättningar att reglera närings- och energiintag på rätt sätt och du kommer erhålla din rätta vikt.

Trist att veta att vi trott fel så länge och att tidningarna fortsätter att sälja lösnummer på sina mirakeldieter. Visst kommer du att gå ner i vikt om du minskar ditt intag på kalorier men det sker inte på ett sunt sätt och din kropp försätts i stress, vilket i sig har många negativa konsekvenser för hälsan.

Oavsett om du vill gå ner, eller upp i vikt eller bara upprätthålla goda kostvanor:
1. Ät rätt mat för din kroppstyp.
2. Ät livsmedel av hög kvalitet.
3. Drick rikligt med vatten (törst kan inbland förväxlas med hunger).
4. Rör på dig mycket och regelbundet, vardagsmotion är det viktigaste.
5. Sov ordentligt.

Jag vill poängtera att jag inte förespråkar någon diet. Det viktigare är att hitta en kosthållning och livsstil som är hållbara över tid, ja resten av livet. Helt enkelt en hållbar och hälsosam livsstil.

Du vet var jag finns om du undrar över något.
Lycka till!
Åsa

Kolhydratuppladdningens vara eller icke vara…

… det är frågan.

Inför en prestation, lite större än de vanliga vill vi ju ladda för att orka. Med tanke på Patriks eventuella och spontana deltagande i Stockholm Marathon känns det ju aktuellt att bearbeta ämnet.

Förr var det ju självklart. Inför ett stort lopp var det uppladdning med kolhydrater som gällde. Först späkte vi kropparna, tömde depåerna totalt för att sedan proppa i oss kolhydraterna så vi nästan svämmande över.

Jag ska berätta om min egen, senaste upplevelse av fenomenet.
För två år sedan hade vi dragit ihop ett gäng från SMART Hälsa som skulle cykla Vätternrundan tillsammans. Vintern var lång det året och vi hade inte mycket tid på oss att komma i cykelform. Jag hade dragit ner rejält på kolhydrater sedan en tid och mådde toppen i kroppen. Inför loppet var jag tveksam till kolhydratuppladdning så klart men jag vågade inte chansa. Därför började jag, dagarna innan, att äta kolhydrater. Inte mer än vad vi kanske normalt gör men mer än jag själv gjort på flera månader. Jag späkte mig inte. Att gå hungrig är inte min grej. Jag lade helt enkelt bara till pasta, ris och potatis på tallriken igen. När brorsonen hade kalas så fikade jag utan restriktioner från mig själv. För första gången upplevde jag att den första chokladbollen var betydligt godare än den andra. Det var helt enkelt inte lika njutbart att fika ”för mycket” längre.

När den stora dagen för det långa loppet var kommen buffrade vi, hela gänget, med pastabuffé. Det finns självklart ett ställe för det i Motala när Vätternrundan går av stapeln.

Jag hade också med mig några gelförpackningar att fylla på med under cykelresans gång.

Hur gick det då?

Förutom att jag, vid ett tillfälle mitt i natten, höll på att bryta ihop rent mentalt så tog jag mig runt tillsammans med min draghjälp Marie Kasselskog. Det gick ju alltså rätt bra. Man kommer långt med en tjurig skalle.

Det intressanta är dock att min mage kändes proppfull hela vägen, vilket inte blev bättre av de desperata försöken att toppa energinivåerna med bullar längs vägen. Bullar, det bjuder de rikligt på, det må jag säga.

Det gick inte att gå på toa, det gick inte att kräkas. Magen kändes som den var full av cement hela vägen upp din den lilla fladdrande fliken långt bak i gommen. Jag återgick omedelbart till min lågkolhydratkost och det kändes skönt med ett utrensande pass BODYSTEP® dagen efter. Det tog två dygn innan jag var som folk igen.

Hade jag vetat det jag vet nu så hade jag struntat i de extra kolhydraterna innan och fortsatt med min normala kosthållning. Det testade vi nämligen när Patrik skulle cykla Cykelvasan i augusti förra året. Vi hade precis shapat upp kosten ytterligare och han cyklade helt och hållet på den mat vi normalt äter. Han gick i mål sparsamt räknade minuter långsammare än personbästa året innan då han dessutom var betydligt mer cykeltränad. Vår slutsats är helt klart att kolhydratuppladdning är fullkomligt betydelselöst och bara slöseri, helt och hållet på bekostnad av välbefinnandet.

Mitt tips inför lopp:
1. Ät som du brukar, kanske bara lite större mängd.
2. Se till att du är utvilad när det är dags.
3. Ha lite nötter med att plocka i dig under loppets gång för att, vid behov, snabbt tillföra kroppen energi.

Lycka till!
Åsa

Är det möjligt att utrota våra välfärdssjukdomar?

Det finns så många trista sjukdomar i vårt välfärdssamhälle. Diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, migrän, huvudvärk, yrsel, eksem, ständiga förkylningar är några exempel. Alla har olika allvarlighetsgrad förstås men för den som drabbas påverkas vardagen på olika sätt.

Skulle vi inte kunna utrota dessa sjukdomar?
Jag tror att oturen alltid kommer att drabba ett fåtal, samtidigt som jag är övertygad om att vi kan minska omfattningen av dessa sjukdomar/besvär radikalt. Din hälsa och ditt välbefinnande är ett resultat av din livsstil i de allra flesta fall. Det är ju ett faktum att dessa sjukdomar och besvär tilltagit i takt med att vår livsstil och våra kostvanor har förändrats.

Ibland hör jag förklaringar i stil med: ”Jag har alltid haft mycket ont i huvudet!” eller ”Jag är en sån som ofta blir förkyld!” eller ”Det ligger i släkten!”. Ibland kan det vara skönt med en sån förklaring och på så sätt frigöra sig från ansvar.

Det är normalt att bli sjuk ca 2 ggr/år, ett friskt immunförsvar tar hand om de flesta bakterier som bryter sig in i kroppen. Huvudvärk kan vara ett svar på många olika faktorer, trötthet likaså.

Jag vill uppleva livet från den bästa sidan. Jag vill inte bara må bra, jag vill må skitbra. Jag nöjer mig inte med en halvgod hälsa där trötthet, huvudvärk och återkommande förkylningar är en del av min vardag. Jag vill också inspirera dig till att bara nöja dig med det bästa.

Om det finns något med din hälsa som inte är 100% bra, fundera på vad som kan vara orsaken och hur du skulle kunna få bukt på detta. Jobba för att stärka din kropp och din hälsa.

Sjukdomar kan inte leva i en frisk kropp!

Lycka till!
Åsa

Myter vi möter

Jag förundras över kommentarer vi kan få när vi beställer mat. Det händer titt som tätt eftersom vi ofta väljer att äta lunch på lunchrestaurang. Det är ett bra sätt att byta miljö och rensa tankarna och framför allt för att själv slippa laga mat.

Samtidigt som jag förundras, förstår jag funderingarna som ger upphov till kommentarerna. Jag har själv haft dem. Jag har själv varit övertygad om vad som varit rätt och fel när det gäller kost. Jag har ju för tusan stått och föreläst och utbildat i ämnet med samma tankar kring kost som möter mig idag.

När det blev vår tur i kön idag beställde vi ett av de förutbestämda alternativen ”Fläskwok”.Vi valde dock bort basmatiriset eftersom vi båda helt enkelt upplever att vi mår bättre om vi äter fläskwok utan ris. Jag klarade mig utan kommentar men Patrik fick höra den igen: ”Hjärnan behöver ju kolhydrater!”
Inte helt sällan får vi höra: ” Ni som tränar så mycket behöver ju kolhydrater!”

Det är inte konstigt att denna uppfattning är så utbredd, vi har hört det sedan vi var pyttesmå. Kolhydrater hör ihop med träningen och vi blir sega i hjärnan dessutom.

Men, det är inte sant.
Det stämmer att hjärnan använder kolhydrater som bränsle men det betyder inte att vi behöver tillföra det i form av pasta, ris och potatis. Kroppen har ett suveränt system som omvandlar fett till kolhydrater för hjärnans skull. Denna process är hälsosam och helt naturlig för oss. Dessutom så fyller vi tallriken med ganska mycket olika grönsaker. Vad är grönsaker, om inte kolhydrater?

Men träningen då?
Kroppen använder fett som huvudsakligt bränsle under träning och ju mindre kolhydrater kroppen vänjer sig vid, desto bättre blir den på att använda fettet. Varken jag eller Patrik upplever någon försämring i prestation utan pasta, ris, potatis eller bröd. Tvärtom!

Vi har hittat vår väg när det gäller kost och jag tror att olika människor kan må bra av olika sorters kost. Det finns inte en väg som är lösningen för alla, som vi lärt oss tidigare.

Däremot är jag fullkomligt övertygad om hur vissa livsmedel är rent skadliga och bör undvikas i största möjliga mån, av alla: Socker och mjöl (tänk då på att stärkelse blir socker när det bryts ner i kroppen).

Ovan bjuder vi på bild av middagen som Patrik stod för idag: Proteinbuffé.
Det behöver inte vara särskilt krångligt.

Mums.
Åsa

Förbränn det du äter och du kan äta vilket skit som helst? Tveksamt ”Vetenskapens Värld”!

I söndags såg jag reklam om kommande Vetenskapens Värld. Det skulle handla om det här med att räkna kalorier och om hur oviktigt det är, lät det som.

Det ville jag inte missa. Kanske kunde de visa ett bra program med sanningen kring matmyten, ett program jag skulle kunna rekommendera dig att se.

Förväntansfull övertalade jag en lite för trött och lite för skadad Pata att titta på programmet på SVT play, sent igår kväll.

Besviken. Så dåligt! Ja, inte Pata alltså, utan programmet!
Hela programmet, med brittisk programledare, handlade om hur vi skulle kunna minska energiinnehållet i maten utan att förändra våra kostvanor. Det handlade också lite om hur vi skulle förbränna så mycket som möjligt.

Kontentan av programmet var tydligt; Bara du förbränner lika många kalorier som du stoppar i dig så kan du äta vilken skitmat som helst.

Vi som hänger med i debatten kring kost förstår förstås att det aldrig kan vara hela sanningen. Maten bör innehålla näringsämnen och energi av god kvalité. Skitmat lämnar slaggprodukter i kroppen, tillsatser belastar levern och det som levern inte hinner göra sig av med kapslas in i våra fettceller för att inte skada våra kroppar.

Maten som passerar genom ditt matsmältningssystem har till uppgift att ge liv och näring till dig och din kropp. Alla livsmedel påverkar kroppen, på gott och ont, oavsett om du förbränner lika mycket energi som du gör av mig. Skitmat, försurar och förstör på sin väg genom tarmkanalen. De påverkar varenda cell i din kropp.

Övervikt, diabetes och andra välfärdssjukdomar beror inte enbart på kaloriintaget utan till största del på ”kvalituttan” på maten.

Mina tips:
1. Begränsa mängden socker.
2. Begränsa mängden vetemjöl.
3. Ät mycket grönsaker
4. Ät så naturligt som möjligt (smör istället för margarin exempelvis)
5. Ät mat av god kvalité (gärna ekologiskt och raw food).

Och du….
Strunta i kaloriräknandet, det fyller ingen större funktion utan tar bara en massa tid. Använd tiden till att laga bra mat istället.

En sak till: Låt dig inte luras av en text bara för att det har ordet ”Vetenskap” i sig. Det fanns inget vetenskapligt i programmet som visades igår. Återigen uppmanar jag till lite kritiskt övervägande innan information lagras som fakta i våra hjärnor.

Lycka till!
Åsa

UPPROP!

För en tid sedan gick vi ganska hårt åt stackars ICA, som vi tycker exponerar godis på en näst intill oetisk nivå. Det kan tyckas banalt men vi har en ståndpunkt som vi gärna vill delge och därför lägger vi ut förklaringen till det här.

Varför tjatar vi om hur godis exponeras i livsmedelsbutiken?
Får inte en lokal affärsman göra precis som han/hon vill?
Jo självklart. Det vi efterlyser är ett ansvarstagande.

De vanor våra barn skaffar sig i tidig ålder riskerar att bli vanor som de tar med sig in i vuxenlivet. Barn är dessutom mycket mer påverkningsbara än vi vuxna och har svårare att själva kunna se vad som är bra och dåligt för dem att äta. Just av den orsaken är reglerna kring t ex TV-reklam, som riktar sig till barn, hårt formulerade.

Vi tycker att det känns mycket olustigt, att inne på en lokal livsmedelsbutik mötas av godisberg efter godisberg. Ibland med en pall Redbull placerad intill.

För en vuxen är det (ofta) hanterbart men ett barn har svårt att motstå. Godis är ju gott! De är för unga för att förstå långsiktiga konsekvenser som diabetes, fetma, cancer och andra livsstilssjukdomar som kraftigt försämrar livskvaliteten. Dessa sjukdomar har alla ofta en koppling till livsstil och i många fall, överkonsumtion av socker.

Socker är farligt och leder till välfärdssjukdomar.
Socker leder till koncentrationssvårigheter.
Socker triggar begär efter mera socker.
Den onda cirkeln snurrar vidare.

Vi är ofta i livsmedelsbutiken och slås varje gång av hur många ungdomar som både under och efter skoltid handlar läsk, energidrycker och godis, livsmedel som är direkt förödande för hälsa och välbefinnande. Dagens ungdomar som redan idag sitter alldeles för mycket stilla.

Hur mycket föräldrar än försöker begränsa tillgång på sötsaker i vardagen så står tiden kring skolan utanför denna kontroll.

Det går alltid att hävda att konsumenten vill ha, att detta är ok ur ett affärsmannaperspektiv eller att de kan få tag i detta någon annanstans ändå. Vi tycker inte att argumenten håller. Fler behöver ta ställning och visa vägen.

Hälsan i samhället blir allt sämre. Om alla aktörer i samhället tar ansvar och hjälper medmänniskan att göra bra val och ta beslut som gynnar hälsan, kan vi förändra denna trend.

Ja, vi tror också på det personliga ansvaret men vi tycker ändå att vi behöver hjälpa våra barn att göra bra val här i livet.

Vi på SMARTA Tillskott och SMART Hälsa vill bidra till en bättre hälsa – både genom de produkter vi säljer men också genom att försöka öka medvetenheten hos människor i vår omgivning. Det kommer vi att fortsätta med.

Ju fler vi är som jobbar för hälsan, desto starkare blir vi.
Är du med oss?
Hjälp oss gärna att sprida ordet via Facebook eller genom att uppmana fler att följa bloggen.

Åsa & Patrik