Morgonträning: 5 för och 1 emot

Sagt och gjort. Idag ringde klockan en timme tidigare för att göra plats för träning på dagschemat! Snabbt ombyte och ut i bilen för transport till SMART Hälsa.

Trots tidig timme så var jag inte först på plats. Marie var i full gång med sitt träningspass och precis efter mig så dök Pernilla in genom dörren. Fler som gillar tidig träning!

Vilka fördelar och nackdelar finns det med att ta tag i träningen så pass tidigt på morgonen?

Jag och Åsa pratade lite om det i går kväll och kom fram till följande:

FÖR

  1. Träningen blir gjord! Startar du dagen med träning så finns det ingen risk att den knuffas ur schemat som om den ska in i eftermiddags-/kvällsplaneringen.
  2. Det är lugnt på gymmet! Väntetid på maskiner, vikter och löpband slipper du.
  3. Du tränar på tid när övriga familjen kanske sover. Ingen saknar dig just den här timmen.
  4. Du får en rivstart på dagen och kommer vara piggast på jobbet – i alla fall på förmiddagen! Det gäller att få i sig en bra lunch för att inte energin ska dippa under eftermiddagen.
  5. Gillar du selfies så är det här timmen för dig. Vad jobbigt det måste vara att stå och plåta sig själv med massor av folk runt om sig…. 🙂 (se bild nedan)

 

EMOT

  1. Du får en timme mindre sömn.

Sen är det klart att alla har olika behov. Vissa kanske känner att de måste äta innan träning och det kan bli tight innan ett tidigt pass. Men det kanske räcker med en proteinbar precis innan för att känna att magen inte är helt tom?

Skönt att ha styrketräningen avklarad. Nu frukost och jobb!

IMG_3450

Rätt tydligt att man blir glad av morgonträning! Marie och Pernilla strålar ikapp. BRA JOBBAT!

FullSizeRender[2]

Nämen! En selfie! Men vart är kameran??? 🙂

FullSizeRender[1]

För att illustrera för mig själv att jag fortfarande är ung så har jag här lagt upp min ålder i vikt. Ser väl inte så farligt ut?

”Tiden räcker inte till…. snyft”

Oj vad nära att jag klev i en klassisk fälla i går kväll. Efter att ha spenderat en kväll med min äldsta dotter Ida som innehöll både middag och bio så landade jag hemma igen vid 22-tiden.

Ni som läste bloggen för ett par veckor sedan vet att jag inte var så nöjd med min form just då och därför utfärdade ett antal ”löften” för mig själv. Ett av dem var att få någon form av fysisk aktivitet per dag. Det har faktiskt gått rätt ok sedan dess. Löpningen har gått bra och jag har dragit igång styrketräningen vilket har fått kroppen att känna att den lever. Så jag är rätt nöjd faktiskt.

Men vissa dagar så har det inte blivit den där fysiska aktiviteten som jag lovat mig själv. Igår till exempel så gick ju kvällen åt till samvaro med dottern vilket är en nog så viktig aktivitet att det gärna går före träning. Dock likförbannat en dag utan träning.

Väl hemma och landad i sängen rätt tidigt så börjar jag fundera för mig själv. När man lagt sig och sagt ”god natt” och får lite tid att tänka för sig själv är det lätt, i alla fall för mig, att bli lite pessimistisk och kritisk. I den stunden tänker jag för mig själv: ”Fasen. Tiden räcker ju inte till för allt!” Tanken kommer med en negativ känsla och jag känner mig lite deppig. Som tur är har Åsa somnat så jag kan inte uttala orden för någon annan än mig själv. Skönt. Jag vill inte att någon annan ska få veta att jag tänkte så.

I dag har jag turen att få skjutsa Ida till skolan i Nacka eftersom de ska på skidresa till Romme över dagen. Som ”tur” är så ska de samlas redan halv sju så jag fick ställa klockan på 5. (Även det med en lätt snyftning eftersom Åsa lärt mig allt för bra att uppskatta sömn…) Så 5.00 ringer iPhonen med sin sprudlande glädjespridande signal och jag får äntligen gå upp.

Snabbt in i duschen för att hinna göra en kaffe innan vi drar.

I duschen så slår det mig att fram till i början på december så höll jag morgonpass 06.30 på torsdagar. Det slår mig också att förr i tiden så kunde jag glatt ställa klockan på 04.30 för att hinna med en cykeltur innan jobbet.

Insikten slår ner som en blixt: Tiden finns ju! Det är bara jag som blivit BEKVÄM!

Vilken lycka! Lösningen är nära. I morgon ska iPhonen ringa 5.00 igen, men denna gång för att jag ska hinna träna innan jobbet. Jag är redan taggad. Så taggad att jag ska ändra larmsignalen till något peppande a´la Eye of the Tiger. Kanske ska dra på mig en grå luvtröja för att skapa den optimala fighting-feelingen!

Så nu sitter jag här med min Bullet Proof Coffee och njuter av stunden. Snart är det dags att åka till Nacka. Vilken tur jag har att just jag får skjutsa Ida.

I morgon vid den här tiden är jag på gymmet. Mys!

Ha en fin dag!

Patrik

Löp i grupp – fasen vad kul!

För snart 2 år sedan bestämde sig Åsa för att SMART Hälsa skulle ha löpning på gruppträningsschemat. Sagt och gjort. Vi gick en grundläggande utbildning och körde igång. Det har vi inte ångrat någon av oss!

I början gick det lite trögt. Intresset fanns men det var svårt att få deltagare till passen. Många undrade varför man skulle springa i en organiserad grupp. Springa gör man väl själv? Vissa undrade också varför man behövde coachning i löpning. För springa kan väl alla?

Men vi nötte på. Varje vecka året om har löpgrupperna legat på schemat och snöbollen har kommit i rullning. Jag stod där varje pass och väntade spänt på deltagarna. Eller ibland bara på deltagaren om sanningen ska fram… Men till slut hade vi en liten trogen grupp som var med nästan varje gång och successivt kom det till nyfikna som hakade på strötillfällen.

Fokus har varit på att springa ihop och det med rätt teknik. Vi har tränat den mest grundläggande löptekniken och putsat på våra löpsteg. Vi har tränat löpstyrka, intervaller och massor av backträning både uppför och nerför. Löpglädjen har från start varit hög och deltagarna har blivit mer och mer motiverade att springa i grupp. För det finns många fördelar med att springa i grupp.

Bland annat:

  • När du vet att polarna ska springa i kväll så känns det lite svårare att hoppa över löppasset!
  • Du tar i liiiiite mer i gruppen än om du sprungit själv.
  • Om du ibland tycker att egna löprundan är lite för tuff så är det lätt hänt att man tappar sugen och kanske börjar att gå. Helt ok så klart. Men i gruppen så får man den där lilla extra energin som gör att man klarar hela vägen in i mål.
  • Den sociala biten blir en bonus. Vem kan motstå en trevlig runda i goda löpvänners lag och ta i ihop? Lagkänslan kommer fort.

Uppenbarligen är det fler som ser samma fördelar som jag för det ansluter fler och fler till gruppen! I minusgrader och ymnigt snöfall kan det ändå komma 8-10 personer till passet.

I kväll var det en plusgrad i luften och duggregn. Kvällens pass var aviserat som rätt tuff backträning. Väder och backträning skulle kunna vara avskräckande, men ändå står 11 tokladdade (se bild! Det är jag längst till vänster med en jacka i samma färg som mitt fejs) löpare i gula reflexvästar och broddar på skorna redo att dra ut på löp 19.15 en måndagkväll. Härligt!

Jag tycker om att springa. Det har jag alltid gjort. Men att jag skulle tycka att det var så kul att vara ledare för en löpgrupp det hade jag nog aldrig gissat på.

Prova att löpa i grupp. Är du i närheten av Nykvarn så är du självklart välkommen att testa vår grupp. Bor du i en annan ort så finns det säkert något gym eller löpklubb som erbjuder löpning i grupp.

Prova. Du kanske gillar det lika mycket som jag!

Patrik

 

Helt ärligt – vardag är inte så dumt ändå

Det känns som att sommaren varit lång. Även om inte vädret hela sommaren har levt upp till normen för sommarväder så har det varit en riktigt bra sommar. Vi har njutit av möjligheten att ta det lite lugnare än vanligt.

Ett dilemma vi ibland ställts inför är när vänner och bekanta frågar oss: ”Har ni semester?” Semester är ett flytande begrepp när vi bägge driver våra egna företag, vilket så klart är positivt i många meningar. Vi har en flexibilitet som är svår att uppnå som anställd men å andra sidan går det heller ej att helt och hållet koppla bort jobb. Så sommar och semester för oss är en flytande tillvaro mellan öarna jobb och ledigt.

För våra barn kan det ibland bli knepigt. Eftersom vi båda har jobb som tillåter just jobb hemifrån så kan det ibland se lite luddigt ut när vi sitter hemma och gör våra arbetsuppgifter under samma vecka som vi haft lite ledighet. Är vi på jobb eller lediga? Det är knappt så att vi vet skillnaden ibland…

Nu vill jag redan här bestämt förklara att vi gnäller inte över detta. Vi älskar just den här typen av liv och vi skulle ha mycket svårt att byta bort den för något annat. Vi konstaterar bara att gränsdragningen ibland är svår.

Sista veckan har dock våra dagar blivit tydligare. Nu är det jobb. De flytande dagarna är förbi och vi är mentalt helt och hållet på jobb. Skönt!

För precis som semestern har sin tjusning har även vardagen det. Visst är det skönt att veta vad som väntar en dagen som kommer och även vad som förväntas av oss.

Nu ser jag till och med fram emot hösten och det måste betyda att sommaren gjort sitt och laddat mina batterier.

Nu kör vi – full fart framåt!

Patrik

Örnen har landat! Äntligen på plats i Abisko.

Vi är inte de gnälliga typerna. ( Tycker vi…)

Men när frullen var slut på tåget i morse så var vi nog rätt gnälliga.

Nu är vi framme på vandrarhemmet i Abisko. Härligt spartanskt boende. Bra. Vi behöver inte ha det så bekvämt jämnt. 

Men nu är vi gnälliga igen. Varför? Jo äggleveransen till Coop i Abisko har kommit bort. Det finns inte ett ägg i byn. Tufft för oss som bestämt oss för att käka ägg och bacon i morgon bitti.

Lösningen fanns dock rätt nära. Åsas kusin Per tar med ett 12-pack ägg från Kiruna. Slutgnällt med andra ord.

Undrar om lite av gnället kommer av anspänning inför dagarna som kommer?

Hur tufft kommer det bli? Har vi med oss allt? Visst var det den röda pilen som är norr på kompassen? 😂 Och en massa annat.

Vi tror att vi har koll på läget nu. Nu drar vi till Björkliden och hämtar startbevisen.

Let’s go.

Patrik 

 

Go Bananas

Vi tycker om mat. Vi älskar att äta god mat och ibland går vi helt bananas. När det gäller god mat så har vi skapat oss en liten hobby, en liten grej vi har för oss som vi kallar ”Bananas”. Märk väl att våra ”bananas” faller inom ramen för ordet ”unna” och ingår alltså i våra 10 ätavadvivillprocent.

Igår gjorde vi en ”Bananas” i Västervik och faktiskt på exakt samma ställe där allting började för snart två år sendan, Restaurang Smugglaren. 

Vad innebär då en ”Bananaskväll”?

Det innebär att vi tar reda på vilken restaurang som är bäst i en stad och när vi har bord på restaurangen ber vi helt enkelt servitören eller servitrisen sätta ihop deras allra bästa meny till oss med både mat och dryck. Tre rätter försås, minst. Vi har ingen aning om vad vi kommer att få och vi har heller ingen aning vad prislappen kommer att landa på. Det ingår helt enkelt i konceptet, helt ”bananas”

Det här har ju inneburit att vi smakat på saker vi själva aldrig hade valt, vilket öppnar upp helt nya horisonter i matväg.

Igår hade vi bord på Restaurang Smugglaren kl 20 och när vi anlände tio minuter för tidigt togs vi emot med ett ”Patrik”. Bara det, att de ser till att ha rätt namn istället för att börja leta i en lista för att kryssa av tycker vi är proffsigt och snyggt. På Smugglaren finns inga problem att be dem välja meny. Mannen som tog hand om oss, var samma som sist och han antog utmaningen även denna gång med ett självsäkert leende på läpparna.

Restaurang Smugglaren i Västervik, där ”Bananas” en dag tog sin början och helt ensam i sitt slag. 

Det första som dukades fram var varsit glas champagne.  
 Tryggt placerade under älgen satt vi.   
Patriks allra mest lyckade ”Selfie”


Förrätt: Creme Ninon med halstrad pilgrimsmussla – mycket god med krämig smak och med inslag av något starkt och syrligt. Den halstrade pilgrimsmusslan var riktigt bra. 
Till varmrätten serverades rödvin: Montecillo gran reserva 

Varmrätt: Gödkalvsentrecote med Västerbottenrösti. Köttet var mört och smälte i munnen och röstin fick vi be om mer av.


Oj så mätt man kan känna sig. 

 

Magisk dessert: Lakritspannacotta med citronsorbet och hallon. Till det, lite ovänat, vodka.


Prislappen blundar vi för och rekommenderar, om du vill testa något nytt, ”Go Bananas”!
Ha en fin torsdag.

/Åsa 

Känslan av kvalitet – vi älskar den!

På vissa sätt är vi säkert rätt komplicerade. Men på ett sätt är vi enklast i världen: Vi tycker om kvalitet. Stöter vi på en produkt av bra kvalitet är det mycket stor chans att vi till slut köper den. Oavsett graden av behov vilket ibland gör att vi har suveräna kvalitetsprylar som bara ligger oanvänt. Ett exempel är en Timelapse-kamera som jag helt enkelt var tvungen att ha för ett år sedan. Två dagars leveranstid kändes som en helt evighet. Pinsamt nog har jag inte packat upp den ur kartongen ännu.

Men nu har vi hittat en kvalitetsprodukt som jag är säker på att vi kommer använda oss av dagligen. Vi har under en rätt lång tid dagligen tagit kosttillskott i form av en kapsel Omega-3, en kapsel magnesium och en kapsel D-vitamin. Varje morgon så sitter vi vid frukosten och delar ut kapslar ur tre olika burkar.

För ett par veckor sedan kom vi i kontakt med ett företag som heter PurePharma från Danmark. De har ett tänk som passar utmärkt enligt de kvalitetskrav vi har för de produkter vi säljer i vår webbutik www.smartatillskott.se.

När vi dessutom såg att de hade produkten PurePharma 3 var vi sålda. Ett paket som innehåller en månadsranson av just omega-3, magnesium och D-vitamin!

Idag fick vi första leveransen från PurePharma. Känslan av kvalitet när vi öppnade kartongen var massiv. Ända ner till förpackningen har de lyckats förmedla känslan av att det här är något extra.

Vi är spända att prova produkten nu. Vi älskar kvalitet.

Ha en trevlig kväll!

Patrik

 

En helt vanlig vilodag

Imorse vid blåbärsfrukosten imorse (tack pappa för färdigrensad leverans) kläckte Patrik ur sig något så ovanligt som ”Jag tror jag ska ta en vilodag idag”.

Så bra, tänkte jag, då kan jag också göra det. Trots att jag bara tränat två dagar av tre till skillnad från Patrik som sprungit även på dagen däremellan. I och för sig plockade jag ju kantareller tills jag var helt färdig, det måste ju räknas. Visst var jag också värd en vilodag. Men vad skulle vi då göra alla lediga kvällstimmar?

Det löste sig som tur var. Fram emot eftermiddagen fick jag en notis från Facebook att Linda postat ett inlägg på min tidslinje: ”Det skulle sitta fint med ett BODYSTEP-pass ikväll för att träna bort lite träningsvärk efter gårdagens BODYPUMP.” 

Jag svarade: ”Kan du samla ihop 10 st så kör vi!” Jag ska vara ärlig och erkänna att jag, efter att ha kollat att det funkade med befintligt schema på gymmet, redan hade bestämt mig. Vi kör, BODYSTEP är kul, JÄTTEKUL!

Dessutom högg maken snabbt i samma tråd: ”I’m on!” 

Linda gjorde bra jobb med värvning, maken likaså. Utöver det fick vi ner några trogna SMARTISAR. 

Jag är glad att jag fick köra BODYSTEP på min vilodag. Så glad över gänget som kom och körde både hårt och glatt, trots att ventilationen kollapsat.

Önskar att jag varit i mina sinnens fulla bruk och tagit en groupie på oss alla. 

Vill rikta en stark tumme upp till Anette, Stina, Patrik, Tilde, David, Therese, Linda och Jenny. Ni gjorde min kväll! 

Tack Marita, för kaffet, du gjorde min dag. 
Åsa

Ett tecken på att naturen belönar löparen – det gula guldet!

Så måste det ju vara. En ren belöning från naturen.

Som om inte hälsoeffekterna vore nog. Hälsovinsterna med löpning är fantastiskt för t ex konditionen och benstommen. Men det stoppar tydligen inte där…

Min lunch-löprunda igår förlöpte på stigar runt Nykvarn. Benen kändes pigga och hjärta – lungor likaså. Ett bra tempo från start och det kändes verkligen skönt att ta i lite extra.

Efter ca 2.5 km löpning så är jag ute på en minimal skogsstig som säkert bara används av mig, Åsa, samt ett gäng vildsvin. Det är halt efter allt regn och jag koncentrerar mig på att ge fasen i att halka. Det vore skapligt pinsamt att ramla igen och skada mig efter fadäsen i maj. Så blicken hölls stadigt ett par meter framför mig på stigen för att kunna planera vart jag skulle placera fossingarna.

Helt plötsligt ligger det gula guldet framför mig. En blek och grådassig dag förbyttes i mentalt solsken. Såg jag rätt? Kan det vara så mycket kantareller mitt på stigen? Japp. Jag såg rätt. Ett par löpsteg framåt visade på ännu större fyndigheter. Det såg ut som en våt dröm för kantarellälskaren.

Tankarna går fort i huvudet. Jag har ju fickor på löpshortsen. Kan jag plocka svampen och lägga dem i byxfickorna? Nej knappast. De mosas i fickorna och mängden kantarell var alltför stor för att rymmas i shortsens grunda fickor.

Jag tog ett snabbt beslut: Öka tempot på löpningen och springa jättefort hem till Åsa och be om förstärkning och några säckar för att därefter bege oss fort tillbaks till fyndigheten innan den försvann. Man vet aldrig när ett par hungriga vildsvin dyker upp.

Som en ivrig sjuårig pojke sprang jag ända in i köket och berättade om mitt fynd. Trots den exalterade situationen fann vi lugn nog för att hinna käka lunch innan vi drog iväg och skördade det gula guldet jag precis funnit.

Till slut kom vi tillbaks till stigen. Först trodde vi att det var just runt stigen kantarellerna frodades, men efter att ha tagit en sväng runt om så upptäckte vi att de fanns överallt. Vi har aldrig sett så mycket kantareller tidigare. Åsa och jag var överens om att tidigare i livet har vi varit glada om vi funnit gula kantareller som täcker en macka eller två. Nu hade vi svamp som räckte till ett par middagar plus perfekta lyxfrukostar.

Det var ett mycket nöjt och glatt par som spatserade runt i skogen och plockade kantareller. Vi sjöng hemmagjorda sånger om kantarellens förträfflighet. Mysig eftermiddagstimme i skogen.

Hem till jobb ett par timmar för att sedan börja rensa svamp. Det var ett större jobb än vi trott…

Men kantarellmiddag blev det! Fräst sidfläsk med spetskål, vid sidan av en hög kantareller, plus en bit mozarella smakade fantastiskt gott! Härligt med mat från naturen.

Jag ser det som ett tecken på att löpa ännu mera. Naturen gillar tydligen oss löpare. Just den här löparen älskar dessutom naturen. Snacka om matchning!

Se härliga kantarellbilder nedan.

Patrik

IMG_0237

IMG_0236

IMG_0238

IMG_0241

IMG_0242

IMG_0243

IMG_0244

IMG_0248

Bilden gör inte middagen rättvisa. Men gott var det

IMG_0240

Första lasset i påsen. Vi var överväldigade! Sedan hittade vi ca 4 gånger mer… 🙂

Vår bästa tid är NU!

Så går en av Jan Malmsjös största hits genom tiderna. Den har typ alltid funnits och är poppis på allsånger och andra glada tillställningar år efter år.

Visst är det vackra ord? ”Vår bästa tid är nu”.

Jag har varit ute på en löptur i skogarna kring Nykvarn nu på morgonen. Under löpning tänker jag som bäst. Trots att jag sökte upp rätt tuffa stigar som kräver rätt mycket koncentration för att inte halka till så tänker jag hela tiden på livet i stort. Märkligt att huvudet inte går att stänga av…

En av tankarna som slog mig är hur bra jag trivs med livet nu och hur mycket jag ser fram emot att göra vissa saker och ting som jag drömmer om.

I det momentet så kommer Jan Malmsjös låt i mitt huvud. ”Vår bästa tid är nu”. Det påminner mig om att det är precis så livet ska levas. Här och nu. Jag säger ofta till andra att man ska inte vänta på att göra saker man vill göra av framför allt ett skäl: Den enda tid vi vet FINNS är ju just NU. Att skjuta upp något till om 10 år låter allt för riskfyllt. Alternativet att vänta tills nästa liv låter också som att då skulle man kunna åka på en rejäl blåsning. Jag utgår från att jag bara har ett liv och ser till att leva det.

Helt plötsligt vill jag bara komma hem igen. Hem och sätta mig ned och skriva upp de mål jag har och sedan gå ut och realisera dem.

Nu kör vi!

Patrik