100.6 – Känns inte OKEJ!

Det har helt och hållet varit ett medvetet val att inte prata så mycket om vikt här i bloggen. Vi vill stå för en sund och hållbar livsstil och vi tror att om man får till det så är det där med VIKT inte av någon större vikt….

Men nu har det faktiskt blivit ett ämne jag mer och mer tänker på. Vikt. Min personliga vikt alltså.

Ett besök ovanpå vågen i morse visade klart och tydligt att jag är uppe i tresiffrigt igen. Det  var rätt många år sedan sist. Sista åren har jag pendlat mellan 91 – 93 kg och känt mig rätt nöjd med det. Ingen benget utan lagom mycket depåer här och där har varit en lagom nivå för mig.

Jag har haft det på känn att det dragit iväg. Jag har också blivit medveten om att jag helt plötsligt skapar ursäkter för mig själv varför det blivit som det blivit. Jag har i allmänhet svårt för dåliga ursäkter och har framför allt inget tålamod för mina egna.

Det var varit mycket. Mycket på jobbet, mycket med familjen, nytt hus i Sälen som tar tid, maten är lite för god för att kunna sluta ätas i tid. Dessutom väntar vi barn och alla vet ju om att småbarnsföräldrar (men kan det gälla även blivande??) inte hinner träna!?

Ja ni hör. Ursäkterna är många men egentligen rätt dåliga. För det handlar bara om att jag inte velat lika mycket som tidigare och viljan styr som bekant allt.

Jag måste ge mig mer tid för träning igen. Komma tillbaks till de egna långa löppassen och komma tillbaks till Bodypumpen som jag pausade p g a min handled jag gjorde illa i somras. Jag måste också komma tillbaks till att sköta kosten som jag gjorde förr.

Nu har jag släppt upp mig till en nivå där jag känner att jag inte VILL vara. Därför VILL jag förändra något. Hitta tillbaks till den livsstil som jag hade för ett halvår sedan.

Varför vill jag det? Jo för jag mådde bättre då. Lite plufs runt magen kan jag leva med, det är bara att gå fort förbi speglar. Men just den där må-bra-känslan jag hade varje dag tidigare infinner sig inte lika ofta per automatik längre. När jag dessutom älskar att springa i skog och mark så är 7-8 kg extra på kroppen förödande när det gäller skaderisken. De kilona kan helt enkelt vara skillnaden på att kunna springa livet ut eller tvingas sluta alltför långt i förtid. Jag vill springa länge till. Jag är bara 43 år.

Så nu startar vändningen! Ni som vill kan följa den här på bloggen. Jag gör en veckovis uppdatering av läget. Stöter ni på mig på byn så fråga gärna hur det går. Jag älskar och behöver lite pep och press! (Tröttnar jag byter jag helt enkelt trottoar när jag möter dig nästa gång….)

Starten har gått.

Patrik

PS. Vill du följa fortsättningen? Gilla oss på Facebook så får du uppdateringar.

SMARTA Tillskott på Facebook

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s