Ultravasan 2016 – kul utmaning!

Jag vet inte varför jag känt en sådan lockelse till Ultravasan.  Helt normalt verkar det inte vara, för jag känner inte så många andra som går och drömmer om att springa 9 mil.

En teori är att jag tycker om banan och miljön så mycket att jag gärna vill prova den i alla discipliner. Fyra cykelvasor på sommaren och två öppna spår på vintern har gjort mig till ett  stort Vasalopps-fan. Organisationen kring loppen är alltid fantastisk och ramar in själva idrottandet på ett gediget sätt. Att familjen nu också är fritidsbaserad i Sälen kan nog också göra sitt till.

När jag dessutom får höra löpare till höger och vänster prata just om ultravasan så blir jag toksugen!

Jag har ju köpt det faktum att jag inte är en snabb löpare. Däremot så brukar jag orka både springa och cykla rätt länge. Då borde en Ultra passa mig tänker jag. En Ultra är skoningslöst rättvis då den verkligen visar om du som löpare har den träning som behövs. På ett lopp över 5 km, 10 km eller till och med en halvmara så kan man klara att ta sig runt på rätt lite träning. Det blir så klart jobbigt som fasen, men runt kommer man.

Fusk med träning inför Ultran straffar sig desto mer. 90 km är en låååång sträcka att cykla. Det har jag ju provat ett antal gånger. Det är ju till och med jobbigt att åka bil mellan Sälen och Mora!

Ändå så lockas jag så förbaskat mycket av att stå i startfållan kl 5.00 den 20 augusti 2016.

När jag stötte på Jocke på Ica och Sara på gymmet häromdagen så påpekade bägge att startplatserna går åt i ett nafs. Jag tänker inte missa ett sådant här glimrande tillfälle till distanspass på grund av bristande personlig logistik, så jag gick hem och anmälde mig på studs. Så nu är jag 1420 kr fattigare men en startplats till Ultravasan rikare! Bra affär va? 🙂

Förväntan och mål? Fast jag är helt och hållet orutinerad vad gäller ultralopp så sticker jag ut hakan. Detta ska bara klaras av och helst på en tid strax under nio timmar. (8 timmar 59 minuter och 59 sekunder duger alldeles utmärkt!) En timme per mil låter väl jämt och bra?

Att jag i övriga frågor är en rätt ödmjuk man gäller inte när jag har lopp framför mig. Nu spänner jag bågen och går för en bra tid.

I värsta fall så får jag säga som min polare Janne:

”Jag tar alltid ut segern i förskott. Det värsta som kan hända är att jag varit lite extra glad i onödan”.

Nu kör vi. Mot Ultravasan!

Patrik

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s