Åsa och Patas mest spontana utlandstripp ever!

En sak som Sälen erbjuder är definitivt lugn och ro. Även om jag inte direkt tycker att vi har en stressig vardag så är det ju ständigt saker som pockar på när vi är hemma. Att jobba hemifrån kan innebära svårigheter med gränsdragningar när jobb slutar och ledighet kickar in. Älskar man sin verksamhet dessutom, blir det ännu klurigare att ”stänga av”.

När vi kommer till Sälen, kommer vi längre ifrån allting och eftersom att det mesta här är stängt under midsommarhelgen så kan vi heller inte komma igång med spackel och målning. Denna helg har erbjudit oss fullkomlig avkoppling.

Igår fick Patrik en inbjudan av en tidigare kollega & vän, Harald, som just nu befinner sig i Trysil på en cykelhelg. Han undrade om vi inte hade lust att ta oss över gränsen till Norge och äta lunch. Vi valde att planera in en tur till Trysil.

Eftersom vi krånglat upp ett gammalt överkast över gardinstången innan vi lade oss igår kväll så höll vi lite av det värsta ljuset utanför sovrumsfönstret och vi vaknade så att vi precis hann göra oss klara innan bilen styrde mot Trysil.

Efter en biltur full med högkvalitativa skämt om att vi var utomlands, hur tokigt de har stavat och att det skulle bli kul att se hur norrmän såg ut, kom vi efter en knapp timme, fram till destinationen. Vi mötte Harald och hans kompis, tog en burgare och en god kopp kaffe. Det var trevligt och när det var dags för dem att ta sig upp på fjället för ytterligare en guidad cykeltur tog vi chansen att se lite mer av Trysil.

Först for vi ner till centrum och lyckades hitta en sportbutik där vi gjorde lite inköp. Ingen av oss välplanerade människor hade lyckats få med oss varken vandringsskor eller minsta rygga för kaffetermos. Vi köpte varsitt par skor, en ryggsäck och en termos till kaffet och bestämde där och då att vi skulle ta en rejäl vandringstur imorgon. Det finns massor av leder att utforska och det är dags att verkligen nyttja vårt Sälenresidens till max.

Nöjda med inköpen for vi vidare, nyfikna att se den andra utgångspunkten till fjället i Trysil, Høyfjellssentret (ja, ni ser ju själva hur de stavar). Det var inte lätt att veta om vi var på rätt väg då vi först såg att det var vägtull på andra sidan av vägen, alltså på vägen ner. Backen gick uppför, uppför och uppför och det tog en väldans tid innan vi såg någon form av bebyggelse. Till slut, kröp det fram en helt litet fjällsamhälle och ett høyfjellssenter. Mycket mysigt men fullkomligt kolsvart och igenbommat. Vi gick ett varv. Sett och gjort åkte vi neråt igen. Vi valde att smyga ner på ”fel” sida vägen för att slippa vägtull. För hur i hela friden kan man ta betalt för att folk ska åka hem? Obstinat och lite busiga kände vi oss när vi pekade finger mot kamerorna (nej, det gjorde vi förstås inte rent bokstavligt).

Tillbaka i Sälen, döm om vår lycka när vi upptäckte att ICA var öppet. Döm om Patriks lycka när han hittade en fin entrécote. Idag skulle Pata få grilla!

Efter en löptur i närområdet som innebar en hel del uppför (ja vi kan ju inte vägarna än) sitter vi nu här och känner doften av köttet på grillen. Vinet är upphällt och middagen stundar.

Tänk så bra en dag ofta blir när vi väljer att vara lite spontana, ta chansen att göra saker som inte från början ingick i planen och när vi bara tar dagen som den kommer.

Säg ja till nya upplevelser.
Säg ja till livet!

Ha en fantastisk kväll!
Åsa

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s